Jag hade suttit på mitt rum hela dagen, men inte längre för samma anledning. Jag skrev. Jag skrev på en ny låt. Ärligt talat, så hade jag redan skrivit klart på den ena och var nu inne på min andra. Jag hade gjort lite som Taylor Swift och skrivit om vilket as mitt ex var. Jag skrev naturligtvist inte ut hans namn och jag hade skrivit texten så att man inte visste säkert ifall den handlade om mig eller om det bara var en påhittad historia. Den andra låten handlade om två barn som alltid brukade vara tillsammans, som delade samma dröm och som var bästakompisar. Tio år senare var de lika tighta fortfarande. Jag bad även om ursäkt för mitt uppförande dem senaste månaderna och sade att jag hoppades att han skulle förlåta mig. 

Jag reste mig trött upp, efter att ha skrivit klart noterna och texterna till låtarna. Jag sträckte på mig och tittade sedan på klockan. Jag hade arbetat med dessa texter i fjorton timmar. Klockan slog 1800. Jag log och gick till köket och fixade en macka. När jag var klar med mackan gick jag upp till mitt rum och bytte om. Jag satte på mig min gula topp och mina svarta shorts innan jag satte upp mitt hår i en hästsvans. 

Jag log när jag såg mig själv i spegeln. Jag hade varit så nere, att ingen kunde prata med mig. Det gick så långt att jag till och med undrade om jag var värd allt som hade hänt mig. Självklart var jag inte det. Men det hade gått så pass långt. Jag satte på mina hörlurar och ringde till Emma. Som tur var hon med Sara, så jag pratade med båda samtidigt. Jag gick ner till hallen och satte på mig mina Nike skor innan jag öppnade ytterdörren och gick ut. Låste om mig och började små jogga ut ur porten. 

- We are there tomorrow, hun, hörde jag Emma säga i telefonen. 

- And we are going to kick Harry's ass, utbrast Sara. 

Jag skrattade lätt. 

- Det behövs inte. Verkligen. Niall gjorde en super gullig sak för mig, så.. Jag mår mycket bättre. 

- Ja, juste. Han hämtade Rashida va? Vi hörde om det. Så gulligt! 

Jag log. Ja, det var ju det. 

- Tack vare Niall och Rashida mår jag så mycket bättre. Jag har skrivit två låtar och är helt klara med de. Har en tredje på gång. Jag hoppas ju på en platta, men det är ju inte säkert, bablade jag på. 

- Vad menar du med det? Utbrast Emma. 

- Jag menade bara att det inte var säkert att jag skulle få en platta, mumlade jag. 

- Erica, lyssna. Du är så sjukt begåvad! Om du inte hade varit begåvad eller duktig på din sak, hade vi inte sagt det och du hade inte fått följa med på touren. Du kommer få göra en platta, utbrast Sara. 

- Lyssna på Sara, sa Emma, jag håller med henne till 110%!

Jag skrattade. 

- Äsch, vi får se. 

- Nej, du får se, sa Emma med kaxig ton. 

Det blev helt tyst innan vi började asgarva. 

- Hur som helst, sa jag när vi hade samlat oss, när kommer ni hit? Vilken tid. 

- Öhhh..

Tystnad. Jag flinade. 

- Runt 13-14-tiden. 

- Okej. There's a thing. Jag kan personligen inte hämta upp er vid den tiden. Jag blir klar i studion 13.30, så en bil kommer och hämtar upp er som kör er till huset och där möts vi. Jag skickar mer information om hur bilen ser ut på sms, bablade jag på. 

- Okej, det är lugnt Erica. Vi ses imorgon. Vi älskar dig! 

- Jag älskar er också! Tagga wohoo!! 

- Paaaaar..

Jag flinade. Typiskt de två. Mina änglar. Jag saknade dem så mycket. Tur att vi ska ses imorgon. Jag ökade tempot och sprang den lilla vägen hem i racer fart. 

 

Jag öppnade dörren till lägenheten och gick in. Jag sparkade av mig skorna och gick till köket. 

- Hi gurl, sa en bekant röst. 

Jag vände mig om och fick syn på Louis. 

- Looou, utbrast jag glatt. 

Han reste sig upp och gav mig en kram trots mina protester om att jag var svettig. 

- What are you doing here? 

- I had boring. Niall and Harry are at the studio and Liam and Zayn is still at the photoshot, so I was thinking why not spend som time with my lil sis. 

- Actully, I was planning on going to the stable, skrattade jag. 

- Oh..

- You can come too!

- Really? 

- Yes! Im just gonna change clothes and take a Quick shower. See you in 15. 

 

En timme senare satt vi på hästarna. Jag på Rashida och Louis på en annan häst som hette Sagge. Jag berättade att jag alltid kände mig som lugnast på häst och att jag alltid kunde reda ut mina tankar som bäst. Jag berättade också att jag hade skrivit två låtar som jag skulle åka och spela in imorgon. I alla fall den ena. Louis var väldigt impad och jag var impad över att han red så duktigt. 

- Let see how good you are when they run, retades jag och flinade. 

Jag manade på Rashida och hon började genast galoppera. Louis var strax efter mig. Jag kände hur det bubblade upp i magen på mig och hur jag genast började skratta. Snart började även Louis skratta. 

---

Kapitel 33 foks!

3+ för nästa :*