Loved You First - Chapter 7

Jag, Sara och Emma satt i klassrummet med resten av klassen och skrev prov. Jag suckade och kollade upp från provet för att sedan möta Saras blick. Hon drog upp handen så att tummen pekade rakt upp och hennes pek och långfinger pekade rakt fram, ring och lilfingret satt pressade mot handen och alltsammans formade en pistol som hon satte på tinningen. Jag flinade och formade mina händer mot halsen som om jag ströps. Sara kastade en blick på något i klassrummet och jag följde hennes blick mot Emma som satt insjunken i sitt prov. Jag mötte Saras blick igen och vi log stort mot varandra. Jag blickade ner mot pappret och kollade igenom frågorna på pappret framför mig. Jag kunde ju svaren mycket väl och mycket bra. Jag svarade snabbt och välutvecklat på varje fråga innan jag reste mig upp, kollade mig omkring och såg att nästan hälften var klara och redan hade gått. Jag gick fram till läraren och lämnade det på hans bänk innan jag gick ut ur klassrummet. Snabbt gick jag mot mitt skåp och öppnade det. Jag hade precis tagit ut mina engelska böcker och skulle precis stänga skåpet när en tjej rusade fram till mig och mitt skåp stängdes med ett dån. Jag suckade och vände mig om mot personen, som var Ella. En tjej i årskursen under mig som avgudade mig. 
- Niall James Horan is talking about you! utbrast hon. 
Hon händade över sin telefon till mig och jag tog emot den. Det var en intervju. 

-So we have seen pictures of you in your hometown Mullingar with a girl, sade reporten. 
En bild visade på mig och Niall. Niall log när bilden kom upp. 
- Is it someone special? Frågade hon. 
- Well yeah. She is my best friend and I have known her for years, sa han och log stort. 
- Have you guys met her? 
Kameran vändes mot resten av killarna. 
- No, not really. Niall has kept her all for himself, svarade Zayn. 
- But we are really exicted to meet her, sa Harry. 
- Yeah, she will come on our Europe tour. She won't be there from the beggining, but she will be there, berättade Niall. 
Reporten log och vände sig mot kameran. 
- We will be back soon. 

Ella tog tillbaka sin telefon och tittade spänt på mig innan hon tjöt ett glädjetjut. Jag tittade på henne. Chockat. Vafan skriker hon för? 
- He so like you. 
- Yeah of course. We are best friend. 
- No silly. He loves you, like more than a friend. I can see that. 
Jag tittade chockat på henne igen. Vad fan snackade hon om? Han hade ju sagt det själv, han såg mig bara som en syster. Vi var som syskon och bästavänner, inget mer. Och det såg man, det visste man ju. Hon log stort mot mig innan hon tjöt ut ett hejdå, vände sig om och gick. Sara och Emma var snabbt bredvid mig. 
- What was that about? Frågade de. 
- I dont know, svarade jag ärligt. 
- Come on. We'll be late for english, sa Emma och drog med mig och Sara till engelskan. 

Vi skulle skriva en novell. Eller inte novell. Snarare en berättelse. Jag skrev om två bästavänner som hade en dröm om att bli artister. Den var egentligen om mig och Niall och det var många i mullingar som visst detta så jag försökte verkligen få den att inte låta allt för lik. Jag visste vad folk tänkte om mig. De tyckte jag var misslyckad, jämfört med Niall. Jag suckade. 

När skoldagen var över, tog Nina, musikläraren tag i mig och frågade om jag kunde sjunga på examen. Jag suckade och sa att jag skulle tänka över saken. Sara och Emma var snabbt på mig och vi satte oss i min bil och jag berättade allt från det Ella visade mig till vad Nina frågade. 
- You have to sing on graduation, utbrast de i min på varandra. 
Jag skrattade. 
- I'll think about it. 

Vi gick till vårt favorit fik och fikade samtidigt som vi pluggade. Tre timmar senare hade jag lämnat hem både Sara och Emma och var nu påväg till stallet. Jag pratade med Niall i telefon. 
- The music teacher wants me to sing on graduation. 
- That's great! What are you gonna sing? 
- I dont even know if I'm gonna sing, skrattade jag. 
- Who are you talking to? Hörde jag hur någon skrek i bakgrunden. 
- Who's that? Skrattade jag. 
- Louis, mumlade han innan han svarade Louis att det var mig han pratade med. 
Louis sa något jag inte kunde höra och hörde sedan en smäll och hur Louis skrek att Niall var taskig. Jag skrattade igen. 
- Sorry, ursäktade Niall. 
- No worries. 
- Niall come on! We have to move. 
- Sorry Erica. I have to go. 
Han la på luren och jag suckade innan jag tryckte på avsluta. Jag parkerade bilen och gick sedan med snabba steg mot stallet. 


Kommentarer
Postat av: Erica

ÄlskaälskaälskaälSKAÄÄÄÄLLLSSSSKKKKAAAAA<3333

2013-10-06 @ 01:18:42
URL: http://onednooveller.blogg.se



Ditt fina namn:
Klicka så sparar jag ditt namn till nästa gång :)

Din e-postadress: (..ser bara jag)

Din blogg:

Kommentar:

Trackback